The Knee-Type Rattler - Sometimes You Feel Like An Saw, Sometimes You Don'T.

Beundransvärt.

Jag förundras av föräldrar som har ett barn med ett gravt handikapp. De som får ge upp hela sitt liv för det här barnet. Som kanske inte ens kan sova i sin egen säng utan får sova i samma rum som det barnet och som kanske får gå upp flera gånger på natten och vända på barnet för att det ska överleva natten. Naturligtvis förstår jag att man ser det som en självklarhet för kärleken till barnen är det största som man har. Det finns ingen kärlek som den. Ingen vettig förälder kommer att sluta älska ett barn och det spelar ingen roll om det är friskt eller sjukt. Men det är ändå något som är värt beundran det jobbet som de gör.